Naturlig sötma

En tidlös naturprodukt, framställd enligt höga  krav, och den har något för alla. Den är en sötsak för barnen, en uppiggande naturmedicin, och ett smakrikt tillbehör till frukost eller till extravaganta desserter. Om du söker variation , tradition och en oförfalskad, gyllene smaksensation, finns det inget som slår honung. Och om du bestämt dig för att resa till Kroatien, ska du veta att du reser till Honungslandet. Vi ska berätta varför det kallas så.

Med sin medelhavsdiet, av UNESCO klassad som immateriellt kulturarv, lockar landet med sina enkla, naturliga och fräscha produkter, som används i recept som gått i arv i århundraden. Honung har varit en viktig del av den dieten ännu längre – under årtusenden.

Ett exempel på honungens långa historia är den magiska ön Mljet – öns ursprungliga namn kan spåras till grekiskans ”Melita” och latinets ”Mel”, som betyder honung. En gång i tiden levde nämligen stora bisvärmar i öns skogar. Kanske både St Paulus och Odysseus fick smaka denna naturliga sötma när de led skeppsbrott på Mljet.

De kroatiska öarnas honung är historiskt dokumenterad tillbaka till 1500-talet, som huvudingrediens i Stari Grads Starogrojski paprenjok, ett smakrikt bakverk som Petar Hektorović också nämner i sitt verk ”Ribanje i ribarsko prigovaranje” (Fiskafänge och fiskares samtal). De välsmakande och elegant dekorerade kakornas historia går så långt tillbaka som 800 år, och traktens fiskare fick dem med sig av sina hustrur innan de gick till sjöss. I dag är de karakteristiska souvenirer från Hvar.

Kroatisk honung håller enastående hög kvalitet och har fått flera internationella utmärkelser, bland annat en fjärdeplacering vid Apimondias kongress 2011 i Argentina, för monofloral rosmarinhonung från ön Šćedro. Just de monoflorala honungssorterna från Kroatien har visat sig vara en av nycklarna till framgång. Med en sådan mångfald av aromatiska blommor att välja mellan är de arbetsamma bina nästan lite bortskämda, och det överväldigande rika utbudet av honungssmaker är verkligen något utöver det vanliga. Bland de mest rekommenderade sorterna är salviahonungen från Kornati-öarna och rosmarinhonungen från Šolta.

Kroatiens biodlare är mycket aktiva och utnyttjar de skiftande väderförhållandena för att skapa bästa möjliga slutprodukt. Öarnas biodlare flyttar till exempel vanligen sina kupor från öarna till fastlandet när våren övergår i sommar. Skälet till det är att ett bisamhälles utveckling påverkas av en mängd faktorer, däribland temperatur, geografisk belägenhet och nederbörd. Medelhavets långa, varma somrar är inte idealiska för bisamhällena och många biodlare flyttar därför sin arbetsstyrka till fastlandets något svalare klimat under sommarmånaderna.

Under de senaste åren har de kroatiska biodlarna gjort sig mer tillgängliga för turism, och honungsresor blir en allt mer populär del av den växande agroturismen . Det ger besökare möjlighet att inte bara smaka naturens godhet, utan också se hur den skapas, hela vägen från blomma till burk. Med upp till 80 000 bin i varje kupa, är det definitivt en blomstrande binäring!

 

Kroatien vore inte Kroatien om man inte omvandlade sin naturprodukt till rakija, och honungsrakija är inget undantag (medena rakija, medica eller medovača). Lokalbefolkningen kommer att tala om för dig att en slurk honungsrakija eller två om dagen är den bästa kuren för en mängd åkommor och besvär. 

En kanske mer intressant dryck gjord på honung är gvirc, som sägs vara den äldsta alkoholhaltiga dryck som fortfarande dricks. Den tillverkas genom jäsning av honung, ibland tillsammans med druvor, i en process inte olik vinjäsning. På många håll i Kroatien finns en intressant biprodukt från denna verksamhet, nämligen honungsvinäger, som fungerar utmärkt som smakrik dressing i sallader. Och om du söker det där lilla extra rekommenderar vi en tur ner till Pag, där du kan prova de lokalproducerade mousserande honungsvinerna.

Men kanske bäst av allt, och älskade av Kroatiens alla barn, är medenjaci, honungspepparkakor, smaksatta med kryddnejlika, kanel, ingefära och muskot. Och  inga medenjaci är mer älskade än licitarhjärtan, en symbol för huvudstaden Zagreb.

Fast egentligen har de sitt ursprung en bit lägre norrut. De smakrika, hjärtformade bakverken finns med på UNESCO:s lista över immateriella kulturarv, som ”Tillverkning av pepparkakor i norra Kroatien”.

I Kroatien är det aldrig långt till nästa festival i det naturliga godas tecken, och är du svag för honung får du inte missa Ogulin. Den populära festivalen Ogulins honungs- och kåldagar är inne på sitt sjätte år och i september varje år presenteras regionens bästa honung här.

Biodling och honungsproduktion är kanske mest synliga längs kusten, men traditionen genomsyrar hela landet. Den äldsta ännu verksamma biodlarförening  grundades 1879 och har sitt säte i Osijek. Den honungsproducerande Pannonia-regionen är både betydelsefull och mycket omväxlande. Landskapets och växtlighetens stora variationsrikedom gör att det finns växter i blomning under lång tid varje år, från februari till september.

Biodlartraditionen lever i hela Kroatien, även i inlandets bergstrakter och andra mindre lättillgängliga områden. I dessa områden är biodlarna färre och floran mindre varierande. Den producerade honungen håller trots detta hög kvalitet, mycket tack vare förekomsten av honungsdagg.

 

Till sist några ord om att köpa honung längs vägarna i Kroatiens kusttrakter och inland. Försäljare som erbjuder honung och andra naturprodukter i försäljningsstånd längs vägarna är en vanlig syn i Kroatien. I de flesta fall är det producenterna själva som står i stånden och erbjuder Kroatiens goda direkt till kunderna.

Och skulle inte sötman vara tillräcklig, passa på att besöka det f örsta 5-stjärniga bihotellet, som ligger i utkanten av Garešnica. Där kan du prova honungsfrukost!