Photo by Dorotić & Bosnić / Museum of Apoxymenos

Åldern spelar ingen roll: Fem (för)historiska artefakter som du måste se

En del Kroatiens kulturella attraktioner tillhör de äldsta i världen och dem måste du absolut besöka. Nedan presenterar vi fem (för)historiska artefakter som kulturälskare inte får missa!

Den kroatiska Apoksiomen på ön Lošinj
Den kroatiska Apoksiomen är en bronsstaty från det antika Grekland som dateras till det andra eller första århundradet f.Kr. Statyn är 192 cm hög och föreställer en idrottare som putsar sin kropp med en skrapa (det grekiska ordet ”Apoxyomenos” betyder ”skrapare”). Även om detta konstnärliga motiv inte är ovanligt finns det i världen bara åtta sådana statyer, och Lošinjs är den som har bevarats bäst. Statyn upptäcktes av en turist på havsbottnen mellan den lilla ön Vela Orjula och ön Lošinj. Hur hamnade statyn på havets botten? Det antas att skeppsbesättningen kastade den överbord under en storm för att förhindra en förlisning. Apoksiomen upptäcktes 1997 och sedan tog restaurationen av den sju år. Apoksiomen har idag sitt museum på Lošinj.

Dödsdansen i Beram
Sankta Maria-kyrkan ”na Škrilinah” (”på stenarna”), som befinner sig i skogen inte långt från den lilla staden Beram, är kanske liten och avlägsen, men just tack vare detta läge har de sengotiska freskerna på dess väggar förblivit orörda. De flesta freskerna, som målades av den medeltida kroatiska konstnären Vincent från Kastav, visar Marias och Jesu liv. Men den mest imponerande av alla är avbildningen av Dödsdansen, en medeltida allegori om dödens allmängiltighet. I detta mästerverk ser man affärsmän, riddare, adelsmän, till och med påven, och alla dansar de med döden. Processionen leds av ett skelett som spelar säckpipa. Bilder med dödsdansmotivet erinrar om livets bräcklighet. Bilden i sankta Maria-kyrkan ”na Škrilinah dateras till 1470-talet och det är ett av de tidigaste exemplaren av dödsdansmotivet som hittills har upptäckts!

Vučedolduvan och den äldsta europeiska kalendern i Vukovars stadsmuseum
Den arkeologiska fyndplatsen Vučedol befinner sig vid Donaus strand, cirka 5 kilometer nedströms från staden Vukovar. Det är en av de viktigaste arkeologiska fyndplatserna från kopparåldern. Detta samhälle nådde sin högsta utveckling mellan 3000 och 2400 år f.Kr., vilket motsvarar sumerisk tid i Mesopotamien, Gamla riket i Egypten och de första orterna i Troja. Den materiella kulturen, och särskilt tillverkningen av keramik, tyder på en högutvecklad civilisation eftersom den uppvisar exceptionell teknologisk kvalitet och harmoni mellan föremålens form och dekorationerna. Det troligen mest kända fyndet från Vučedolkulturen är Vučedolduvan, en rikt utsmyckad, cirka 20 cm lång behållare i form av en fågel som användes vid religiösa ritualer. Förutom Vučedolduvan finns en annan känd artefakt nämligen Vučedols Orion, en keramisk behållare med dekorativt mönster som anses vara den äldsta kalendern i Europa. Vučedolduvan, Orion och andra viktiga fynd finns i Vukovars stadsmuseum tillsammans med intressanta upplysningar om Vučedolkulturen.

Mumien i Arkeologiska museet i Zagreb
Du behöver inte resa till Egypten för att se en äkta mumie. I Arkeologiska museet i Zagreb befinner sig Zagrebs mumie, en sann raritet på världsnivå. Mumien fördes, tillsammans med lindorna som den var insvept i, under 1860-talet från Egypten till Zagreb. Efter en mer detaljerad undersökning fastställde man att de tygstycken som mumien en gång varit insvept i täcktes av ovanliga tecken, och att det verkade handla om ett okänt språk. Med tiden avslöjade vetenskapsmännen Heinrich Brugsch och Richard Burton (inte den Richard Burton som spelade Marcus Antonius i filmen ”Kleopatra”) att dessa gåtfulla tecken inte är hieroglyfer, som man först trodde, utan etruskiska. Tyget som inskriften befinner sig på (och som senare användes för att linda in mumien i) är idag känt under benämningen ”Liber linteus Zagrebiensis” (Zagrebs linnebok). Texten består av 1300 ord på fem sammanhängande lindor, och det rör sig om den längsta kända texten på etruskiska. Förutom detta är det också det enda bevarade exemplaret av en bok av lin från antiken. Men vad som egentligen står i denna text eller hur lindorna med en text på ett språk talat av ett av det antika Italiens folk hamnade på en mumie i Egypten, förblir en hemlighet…

Neandertalare i Neandertalmuseet i Krapina

Med sina 5000 invånare är Krapina en ganska lugn stad. Men denna lilla stad i norra Kroatien gömmer på världens viktigaste arkeologiska fyndplats rörande neandertalmänniskor. Allting började 1899, när man på berget Hušnjakovo brdo i närheten av Krapina hittade fossila lämningar av några tiotals människor. Det visade sig att det handlade om den största och rikaste samlingen av neandertalare som hittats på ett ställe. På fyndplatsen befinner sig, mitt i Hušnjakovo brdos lantliga miljö, det moderna Neandertalmuseet i Krapina. Med en halvgrotta, multimediala föredrag och några leder som förbinder denna med utgrävningsplatsen påminner museets utformning om neandertalarnas hem och tar besökarna tillbaka till förhistoriska tider.